Direktlänk till inlägg 7 november 2009

Doris...ett kattliv

Av tina - 7 november 2009 18:45

  

Detta är min katt Doris. Hon har haft ett riktigt kattliv...och har väl avverkat ett par av sina Skrattande ! Hon kom in i mitt liv när jag var nästan nyinflyttad till min bostadsrättsförening. Tea som då var sex-sju månader, var ju otroligt nyfiken på allt och alla, så även på katter som vi mötte på våra promenader. Bland annat var det en mamma med källing (trodde jag) som mer eller mindre bosatt sig under en balkong i samma byggnad som vi bodde i. Så flera gånger om dagen träffade vi på dessa, och speciellt kattungen var väldigt intresserad av Tea. Efter ett tag blev jag klok på att den vuxna katten var en kastrerad hankatt. Men de bägge tillhörde ett ungt par under vars balkong de tillbringade större delen av sin tid. Det visade sig att kattungen hade kommit ut via balkongen och kunde inte ta sig in igen och då den var skygg så började paret mata dem under balkongen istället. När jag och Tea passerade så hade jag ofta lite köttbullar i fickan då vi var flitiga på att öva vad Tea lärt sig på lydnadskurs. Så allt som oftast blev det några bitar till dem också som ungen ialla fall slök med god aptit !

Detta var under vinterhalvåret och i månadsskiftet mars/april fick jag avliva min älskade Circus, en svartovit katt vi haft i 16 år men hennes historia tar vi en annan gång. Samtidigt fick min syster gå till det unga paret (de bodde grannar) med ett tråkigt besked, hon hade hittat deras vuxna katt död i ett buskage, troligen överkörd Gråter .

Så i ett par veckors tid såg jag den lilla källingen springa omkring ensam och det skar i hjärtat på mig. Det unga paret väntade barn och skulle flytta till större boende så jag frågade vad de hade tänkt göra med deras källing. "Tja....vi vet inte, vi har försökt fånga henne men inte lyckats, hon är alldeles för rädd av sig". Jag kan ta henne sa jag ! "Javisst, sa dem glatt, men du får själv fånga henne !" I samma veva fick jag del av hennes liv före hon hamnat hos dem. Hon blev hittad av en ung tjej i ett förfallet uthus på en ödetomt. Då var hon bara någon månad gammal och verkligen liten !!! Det var inte lätt att få mat i en sån liten men hon växte till sig ialla fall.

Nu skulle jag fånga katt !!!! Hon kom inom räckhåll flera gånger om dagen men när jag skulle ta henne så var hon borta som en oljad blixt !!!  Efter en vecka började jag misströsta men fick då låna en kattfångarbur av Tassebo, stort TACK !!! Sålunda köpte jag smaskig kattmat på burk, laddade fällan´, placerade den utanför min systers köksfönster och ställde mig vid fönstret för att se när katten skulle bli fångad ! Katten kom...smög in i buren....klev ut igen och satte sig för att putsa sig när hon ätit sig mätt och glad ! Kvar stod jag....besviken och undrande ??? Det visade sig att jag inte tagit i beräkningen att kattungen var så lätt så fällan behövde vara känslig som i en musfälla för att slå igen ! Ok, med rätt laddning blev kattungen fångad och startade sitt nya liv som innekatt ! Ett namnbyte stod också på tapeten, från Gunilla till Doris :D !

Sterilisering stod också på dagordningen, hon undrade nog vilket djävla ställe hon hamnat på ! Det visade sig också att månaderna på drift utomhus hade gjort att hon inte var så kelen utan väldigt skygg och rädd av sig. Men tiden och kärleken kan göra underverk, så även om hon numera är väldigt tillgiven mot mig och yngsta sonen så försvinner hon snabbt när vi får besök. Men en katt som inte är nyfiken är ingen katt, så efter ett tag brukar hon dyka upp, dock inte för att bli kelad, där går gränsen ! Däremot håller hon sig väl gömd de dagar jag råkar vara bortrest och ber min syster vara kattvakt. Den första tiden fick jag ju leta upp henne om jag ville kela henne, numera kommer hon frivilligt och ligger gärna draperad i en fåtölj eller på en fönsterkarm och nätterna tillbringas gärna vid sängens fotända. Vis av tidigare erfarenheter så fick hon inte gå ut på balkongen under flera månader men under sommartiden så fick hon börja gå ut och länge nöjde hon sig med att sitta på fönsterblecket och kika ner. Men en dag hoppade hon ner i buskaget nedanför......!!!

Jag hade tidigare funderat ut att jag skulle skaffa något slags stege till henne men inte blivit klar än, men en lös bräda som förre ägaren använt som fönsterbräda fick bli en provisorisk stege. Men nu återstod det att hitta henne, fånga henne och få henne att förstå stegens funktion !!!

Det var med bultande hjärta jag gick runt huset för att få fatt i henne, hon var fortfarande inte tillgiven eller speciellt kelen vid den tidpunkten ! Till saken hör att inte ens idag kan jag ta i henne när hon befinner sig på golvet, så jag var riktigt nervös! Men hon förstod nog att jag ville hjälpa, efter lite lirkande kom hon fram så jag kunde få fatt i henne och placera henne på stegen. Lätt som en plätt begrep hon funktionen efter första gången och sedan dess har hon inga problem med att ta sig tillbaka till balkongen !

Under tre månaders tid har vi haft balkongrenovering och det är många gånger Doris satt sig vid balkongdörren och tittat demonstrativt på mig. "Ska du inte öppna och släppa ut mig, människa!"

Dessutom var det både plast för fönsterna och byggställning utanför så inte ens en utsikt har hon haft ! Den gångna veckan har jag inte haft balkongdörren öppen men idag blev det fint väder och Doris smög sig ut, upp på fönsterblecket och hoppade ut ! Jaha, brädan var försvunnen med byggföretaget och det dröjde inte många minuter innan hon började ropa på mig att hon ville in igen !!!! Hörde på hennes röst att hon blev mer och mer desperat, visst har väl även katter minnen ? Och jag har förstått i efterhand hur hemsk tiden under balkongen varit för henne då den vuxna katten åt det mesta av maten och lämnade henne att halvsvälta. Och hon har fortfarande inte lärt sig att spinna som en vanlig katt, lär väl aldrig göra det.  Sen hon blev min har hon aldrig ätit en köttbullebit, så hon måste ha varit väldigt hungrig vid våra första möten.

Märkte även hur hon förtvivlat försökte hoppa upp mot balkongen men hon hade inte en chans, den sitter för högt upp. Så på med jackan och ut på bakgården för att fånga in henne så hennes mardröm skulle sluta ! Katten blev infångad, balkongdörren stängd och jag fick ett uppdrag: fixa en stege !

Resultatet syns här nedan, fick limma bitarna så nu ska det torka och testas imorgon ! Ytterligare en bild på Doris kommer här, hon blev tre år nu den förste november (gissar vi) ...Och jag hoppas få ha hand om henne i många år framåt.

    



 
ANNONS
 
Camilla

Camilla

7 november 2009 22:56

Vilken fin historia du berättar , och även vi i våran familj har en hittekatt som fick namnet Sally .
För fyra år sean var det en svart katt som slog följe med oss på en promenad med schäfern vi hade då , hela vägen hem följde hon oss och satt utanför våran dörr i 2 dagar , det gjorde så ont i mig att veta att hon satt där ute i mörkret och kylan då det var minusgrader , men man är ju rädd för att släppa in någon annans katt .. trodde så klart det skulle vara någon som saknade henne .
Men efter två dagar så klarade jag det inte mer , hon fick komma in ... och det vart många olika turer innan vi fick på papper att vi fick behålla henne .
Men hon är lik Doris på det viset att hon inte gärna söker kontakt med främlingar , vi i familjen går bra , men där går gränsen för henne .
Tänker ibland på hur hennes liv såg ut innan hon kom till oss , vi gissar att hon är ca 6 år nu och hoppas så klart att få många fler år med henne .
Så Tea fick sina valpar för ett år sedan , då förstår jag att du kommer ihåg det datumet också , vi är så glada för att allt gått så bra för Tuffa , men det har varit tufft många gånger .
Japp , det är en fröjd att se dessa björnar tumla runt i snön , fast än så länge har vi ingen men den kommer nog snart .
Camilla o Tuffa

http://www.tuffa.bloggplatsen.se

 
Corina

Corina

8 november 2009 16:15

Härlig histora ! Här hemma husalerar Sixten som ensam gosekatt just nu men hittekatt är han inte. Kramis !

http://corina.bloggplatsen.se

 
Ingrid & Barnabas

Ingrid & Barnabas

9 november 2009 09:26

Då får vi väl hoppas att resan till Näsum i fredags ger positiva besked.
Ursäkta än en gång för min nyfikne buse.

barnabas & matte

http://www.knodden-barnabas.se

 
Jennie med familj

Jennie med familj

9 november 2009 13:25

Vilken fin berättelse...

Skönt att du har lilla Doris nu när Tea inte är hemma(!)
Här leker Dizel och Peps med varandra varje dag. De är nästan jämngamla, Peps är endast ett halvår äldre. De har stört kul ihop.

Kramar från oss

http://www.hooked-on-a-feeling.bloggagratis.se

 
Carina , Boris & Co

Carina , Boris & Co

9 november 2009 22:51

Vilken tur att lilla Doris valde en så trevlig familj som dej, Rikard och Tea. Tror nog lila Tea saknar sin katt och givetvis sin älskade matte, fast hon har mer än nog av kattsällskap här. Men tiden går snabbt och veckorna blir till månader och vips så är det dax o fira nyår igen;) hehe!

Kramen från oss alla

http://www.eklovenskennel.se

 
Ingen bild

Isabelle

10 november 2009 13:14

Ja, tänk att det finns så omtänksamma personer med så mycket tålamod att även en skygg liten katt kan få ett jättebra hem! Härligt att läsa! Jag har med en hittekatt:-D Den vägrade ägarna att släppa in i huset då de fick reda på att hon hade kattungar i magen :-( Så idag har hon skräck för stängda dörrar och vill INTE gå ut utan mig.. förstår henne.. Kallt och uschligt var det när hon blev utestängd också.. fattar inte hur människor tänker ibland..
Så härligt att du fick klappa om din egna "valross" :-D Längtar massor efter att få godkänt att Maya kan bli mamma :-) Jag vill också ha valpar att följa :-) Är ju så kul att se hur de utvecklas både mentalt och kroppsligt :-) Hoppas det gick super med alla röntgenresultat!
Ha det kanon! Kram från oss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av tina - 17 februari 2010 15:39


Så har lilla Sascha på nio månader landat i denna familj ! Jag har länge velat ha en kompis till Tea men tvekat inför att skaffa en valp så när tillfället gavs så slog jag till   ! Sascha är en omplacering som jag och Tea nu ska försöka få lite hyfs ...

Av tina - 25 januari 2010 17:49


Fortfarande har jag inte tagit kort på Tea, men hon trivs med att vara hemma och har en energi som inte verkar ta slut, rena duracell-kaninen ! Annars ser hon ju ut som en tik brukar se ut när hon haft valpar, lilla nakenfisen !!! Har följt hennes va...

Av tina - 22 december 2009 15:57


Snön faller och vi går mot en vit jul ! Fick skickat till mig nya bilder på Teas valpar av uppfödaren, TACK Boris&Carina !!!! Men det bästa är nog att nu när valparna hunnit bli sex veckor så dröjer det bara två veckor tills jag får hem min Tea ige...

Av tina - 6 december 2009 19:15


Så kom vi äntligen iväg och fick träffat Tea och hennes fina valpar !!! De var helt underbara, rultiga små knyten som nästan hunnit bli fyra veckor nu ! Tea blev glad att se oss, och visade stolt upp sina små valpar. Men det märktes att hon inte var ...

Av tina - 3 december 2009 20:07

Tänkte bara slänga in en bild på tik ett från Teas nya kull ! Tack Boris och Carina för de fina bilderna jag fick på alla sju, sätter bara in denna nu ! De har nu hunnit bli drygt tre veckor ! Sötnosarna ! ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se